”Avgifter slår ut studenter som inte kan ta stora lån”

Dåliga ekonomiska förutsättningar är en av flera orsaker till att svensk högre utbildning inte håller måttet. Svenska högskolor och universitet går på knäna, och det beror framför allt på att vi har ett system för tilldelning av resurser som inte fungerar. För varje år som går krymper lärosätenas anslag i förhållande till kostnaderna. Men det kan aldrig vara studenternas ansvar att betala för att rusta upp en struktur som inte fungerar.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) är överens med Becker om att det måste till satsningar för att höja kvaliteten på våra utbildningar. Men att plocka pengar ur studenternas redan tunna plånböcker är fel väg. I stället borde vi förändra systemet för tilldelning av resurser och satsa mer på pedagogik och på att utveckla undervisningen. Det är lätt att säga att en terminsavgift skulle kunna finansieras via studielån. Men även en liten summa som 10.000 kronor skulle innebära stora kostnader för den enskilda. För en student som läser i fyra år betyder det 80.000 kronor mer i studielån. För den genomsnittliga studenten, som i dag måste betala tillbaka 140.000 kronor efter avslutad utbildning, skulle skuldbördan öka med nästan 60 procent. I dag erkänner allt fler länder att växande studieskulder är ett allvarligt problem. Låt oss inte göra om deras misstag.

Att sätta en prislapp på utbildning leder inte till mer kompetenta och motiverade studenter. I stället kommer endast studenter som har råd att ta större att lån kunna utbilda sig, medan studenter som hade varit mer lämpade kan slås ut. Becker menar att införandet av terminsavgifter skulle göra det lättare för Sverige att attrahera fler internationella studenter. Men med facit i hand vet vi att effekten skulle bli raka motsatsen. 2010 införde regeringen avgifter för utomeuropeiska studenter, året därefter sjönk antalet internationella studenter med 80 procent.

Källa: dn.se